Vi skulle åka till Thailand några veckor mitt i vintern. Men hemma hade vi en värmepump som ibland stängde av sig och som vi aldrig visste om den skulle starta igen.
Det var där det blev svårt att skjuta på bytet längre.
Ofta hoppade pumpen igång efter sex till tolv timmar. Men vi visste inte varför den stannade eller om den skulle komma tillbaka den här gången också.
Den var i praktiken trasig, även om den fungerade mellan stoppen.
Hemma kunde vi hålla koll och försöka hantera det. Från Thailand skulle vi inte kunna göra särskilt mycket. Jag ville inte åka iväg och hoppas att värmen kom tillbaka av sig själv om huset började kallna.
Jag hade redan fått vara en del av styrsystemet ganska länge
När vi flyttade in ungefär tio år tidigare hade säljaren precis bytt värmepump. Det var en billig luft/vatten-pump som kopplats ihop med husets gamla oljepanna. Styrningen var enkel och det fanns i princip inga digitala funktioner.
I efterhand har det känts som en lösning som var bättre för den som skulle sälja huset än för oss som skulle bo där.
Pumpen klarade uppvärmningen ner till ungefär minus tio grader. När det blev kallare behövdes en elpatron på 6 kW. Den fick jag slå på själv.
Det betydde att jag behövde hålla koll på vädret och försöka avgöra när det var dags. Väntade jag för länge blev huset kallt. Slog jag på den i onödan betalade vi för det på elräkningen.
Och om elpatronen gick samtidigt som vi lagade mat och använde mycket varmvatten kunde säkringarna gå.
Det var inget system jag var särskilt nöjd med. Ändå fick det fortsätta år efter år. Ett komplett byte kostar mycket pengar, medan det gamla systemet oftast bara krävde att jag stod ut med det lite till.
Sedan kom stoppen där vi inte visste om värmen skulle komma tillbaka. Thailandresan gjorde beslutet akut, men problemet fanns redan hemma.
Vi skulle vara borta i några veckor.
Jag kunde inte vara en del av värmesystemet då.
Vad skulle jag egentligen räkna hem?
Bytet kostade omkring 150 000 kronor. Det är mycket pengar, och jag ville förstås få ner energiförbrukningen också.
Men att ta hela summan och dela den med en beräknad årlig elbesparing hade inte riktigt besvarat frågan vi stod inför. Vi behövde få ordning på uppvärmningen. Alternativet var inte ett välfungerande system som kunde fortsätta gratis hur länge som helst.
Om det gamla hade gått att reparera till rimlig kostnad och sedan lita på, hade en sådan lösning varit relevant att jämföra med. Men även den hade behövt få ett pris. Jag kunde inte sätta noll kronor på att behålla det gamla bara för att det redan stod där.
Det är därför jag tycker att frågan om när en värmepump lönar sig måste börja med vad man faktiskt väljer mellan.
Har man ett fungerande system och vill byta främst för att sänka elräkningen får besparingen bära en större del av beslutet. Då spelar husets värmebehov, elpriset och hur effektiv den gamla uppvärmningen är stor roll. Någon annans besparing behöver inte säga särskilt mycket om min.
Måste uppvärmningen ändå ersättas vill jag istället jämföra de alternativ jag faktiskt kan tänka mig att installera. Vad kostar de på plats? Vad väntas de dra i el? Vad kräver de i service och hur länge kan de rimligen fungera?
En dyrare lösning kan vara värd mellanskillnaden om den ger lägre driftkostnader över tillräckligt många år. Men då behöver jag också fundera på hur länge vi sannolikt bor kvar, snarare än att bara välja den kalkyl som ser bäst ut längst bort i framtiden.
För oss fanns dessutom ett ganska konkret krav: huset skulle kunna hålla värmen utan att jag var där och passade det.
Det kostade att behålla det gamla också
Elpatronens förbrukning syntes på räkningen. Resten var svårare att summera. Ojämn temperatur, säkringar som gick och osäkerheten varje gång pumpen stannade.
Jag tänker inte försöka sätta ett timpris på hur mycket jag störde mig på det. Men jag vill heller inte räkna som om det inte spelade någon roll.
Det här är en av anledningarna till att jag tycker att bolånet bara berättar en del av vad huset kostar. Ibland går det att skjuta på en stor utgift, men under tiden får man fortsätta betala för det gamla på andra sätt.
Jag gjorde det ganska länge.
Nu behöver jag inte tänka lika mycket på värmen
Det nya systemet anpassar värmen automatiskt efter utomhustemperaturen och fungerar även när det är ordentligt kallt ute. Jag behöver inte gå och bedöma när elpatronen ska slås på, och vi har inte längre samma problem med säkringarna.
Jag kan också övervaka och styra systemet på distans. Det går att låta det arbeta mer när elen är billig och dra ner när den är dyr. Det är funktioner jag uppskattar och som det gamla systemet saknade.
Men det jag märker mest är att temperaturen är jämn utan att jag behöver göra något åt den.
Jag ville ha lägre energikostnader. Jag ville också kunna åka på semester utan att fundera på om värmen där hemma hade stängt av sig igen.
Vill du läsa om något annat? Upptäck Pengaliv →