Jag har inte flera månaders hushållsutgifter stående på ett separat sparkonto. Min buffert består också av överskottet varje månad, investeringar och pengar jag kan låna om det behövs.
Hur stor buffert ska man ha? Jag vill gärna ha en stor del av mitt kapital investerat, så för mig är det också en fråga om hur mycket som faktiskt behöver stå på ett konto, redo att användas. Med hus, bil och familj kommer det förstås utgifter som inte ryms i en vanlig månad. Men saldot på ett särskilt buffertkonto säger ganska lite om hur vi skulle lösa dem.
Jag vill hellre börja där. Vad gör vi om pengarna behövs?
Om bilen behöver 15 000 kronor
En verkstadsräkning på 15 000 kronor skulle jag oftast betala med kreditkortet. Jag använder den räntefria perioden och betalar hela fakturan när den kommer, precis som vid våra andra köp. Hur jag använder kreditkortet i vardagen har jag skrivit mer om separat.
För buffertens del ger det mig tid. Pengarna som redan finns på våra konton tillsammans med det som blir över från inkomsten innan fakturan ska betalas brukar räcka. Jag behöver normalt inte sälja investeringar eller betala ränta för att lösa en sådan räkning.
Det blir mindre pengar att investera den månaden, kanske nästa också.
Det tycker jag är ganska odramatiskt. Bilen har kostat pengar oavsett vilket konto jag hade betalat från. Att vi normalt har ett överskott är en viktig del av min buffert. Om hela inkomsten redan gick åt skulle samma verkstadsräkning vara betydligt svårare att hantera.
Värmepumpen är en annan historia
En trasig värmepump eller en större renovering kan kräva betydligt mer. Då är det inte säkert att pengarna som kommer in fram till nästa kortfaktura räcker. I det läget kan jag tänka mig att använda portföljkrediten och betala tillbaka under längre tid. Där accepterar jag en räntekostnad, med betydligt bättre villkor på min portföljkredit än de alternativ med blancolån eller delbetalning på kortet som jag annars skulle överväga.
Det är här avvägningen ligger för mig. Jag kan hålla en större summa på sparkontot i väntan på att något händer. Eller ha mer investerat och acceptera att en större utgift ibland innebär att jag får låna och betala ränta.
Jag föredrar det senare.
Inte för att jag vet att det alltid blir billigast. Jag vill gärna låta mer av kapitalet vara investerat under tiden, men behöver ha gott om utrymme kvar i krediten även om börsen faller. Låneutrymmet beror på investeringarnas värde och långivarens villkor. Det kan alltså minska just när jag helst skulle vilja ha det kvar.
Jag håller hellre en mindre kontantbuffert och accepterar att en större utgift ibland kan kosta ränta.
En del pengar vill jag ändå ha på kontot. Mindre överraskningar ska kunna rymmas i vardagen utan att jag behöver flytta pengar eller fundera på hur betalningen ska lösas. Hur stor den summan behöver vara beror för mig på resten av ekonomin. Två inkomster, låga fasta utgifter och ett regelbundet överskott ger andra förutsättningar än om allt hänger på en lön och det sällan blir något kvar.
Jag tittar också på hur snabbt vi kan återställa det vi har använt. Efter en större kostnad kan nya investeringar få vänta medan jag fyller på kontot eller betalar tillbaka krediten.

Om inkomsten minskar blir det en annan fråga
Det som skulle få mig att fundera mer är flera månader med lägre inkomst. Då behöver vi kanske använda reserverna samtidigt som det kommer in mindre pengar att fylla på dem med.
Där räcker det inte att tänka att nästa lön löser saken.
Jag behöver också fundera på vilka utgifter vi kan dra ner på och hur länge pengarna räcker, särskilt om något dyrt går sönder samtidigt. Investeringarna finns som en reserv att sälja av, men det kan vara en dålig tidpunkt. Har börsen gått ner kan både värdet och kreditutrymmet vara mindre än jag hade räknat med. En mer osäker inkomst skulle därför kunna få mig att vilja ha mer pengar på kontot.
En regel om tre eller sex månaders utgifter kan vara en början när man funderar på sin buffert. Själv får jag mer ut av att gå igenom sådana situationer och se hur vår ekonomi skulle klara dem.
Jag hade kunnat ha mer på sparkontot och slippa en del av de här funderingarna. Men jag känner mig ganska trygg med hur vi har det. Jag vet vilka pengar jag kan använda och hur vi normalt skulle betala tillbaka. För mig räcker det, även om saldot på själva buffertkontot kanske ser litet ut.
Sebastian Årsjö

